Att jag är besatt av loppis och auktioner har inte undgått de som följer mig på instagram. Jakten på den perfekta loppmarknaden är ständig och det absolut drömmen vore att göra ett tv-program där jag åker jorden runt och går på loppis? Det vill man ju se?? Tänk er loppmarknaderna i Minsk, Bukarest eller i länder med kolonialt arv typ Burma och Vietnam? *Dreglar*.
Förra veckan var jag på Gotland (och nu är jag tillbaka igen!) och besökte Elsa och Pontus i deras nya hus! Självklart åkte vi på massa loppisar och satte på oss sakletarglasögonen. När det gäller livsstilen loppis tycker många att det är omöjligt att fynda, de saknar tålamod eller har svårt att få in fynden i rätt sammanhang. Vill man ha hjälp på traven kan man följa Elsas tips. Skriv ner vilka ledord du har eller vill ha och använd det som kompass. Läs Elsas loppisledord här btw.
Mina ledord:
-Svensk keramik
-Kabinettskåp
-Laboratorium
* * *
Sjukhus och laboratorium! Rostfritt stål, Pyrex, stora rostfria brickor. Den här hyperbekväma stilen började med att min mamma snodde de knubbiga spottkopparna i bakgrunden när hon jobbade på sjukhus. När jag växte upp stod de alltid i badrummet, fyllda med tops. Ibland, men sällan, kommer jag över fler.
Det andra jag samlar på är dessa krukor av Karin Björkqvist för Gustavsberg. De heter Plantina och har producerats sedan 60-talet, även denna har jag ofrivilligt börjat samla på då den fanns i vårt barndomshem. För en tid sedan hittade min vän Gustav 11 stycken (elva!!) samtidigt på en loppmarknad och köpte dessa till mig för 300 kr, ett pangpris! Vanligtvis brukar de ligga på mellan 50-150 kr/st. Så nu när jag har 20 stycken hemma är samlandet över.
En till sak från Gustavsberg jag samlar på är denna serie, Kombi. Formgiven 1971 av Margareta Hennix och producerade 1972-73. Den är inspirerad av tillplattade cylindrar och rektanglar. Jag tycker att härligt konstig.
Brunt! Jag älskar det grova bruna, inte för bonnigt utan mer sirligt 60/70-tal och i kombination med typ medeltida vibe? Kannan är Uppsala Ekebys ”Cuba” och resten är en blandning av olika forgivare, namngivna och okända.
Fortsättning på det bruna. De svenska formgivare jag är besatt av är Gunnar Nylund och Carl-Harry Stålhane, deras avskalade, minimalistiska keramik (stengods?) med klassisk inspiration som amforor är mitt absolut bästa.
Det sista jag samlar på är kuriosa, eller saker som skulle passa i en adelmans kabinettskåp på 1600-talet. Konstiga stenar, snäckor, figuriner och religiösa föremål. Allt smått och onödigt som går att ha i ett stilleben. Skålen nedan är Sven Palmqvists ”Selena” för Orrefors som jag köpte på Erikshjälpen för 70 kr. Huvudet är nästan identiskt med hur min morfar såg ut som ung, den köpte jag på Myrorna.
Ytterligare en udda samling föremål. Mormors parfymflaska, några antika kinesiska skålar i famille rose, ett saltkar i guld från Arabia och en Strindbergbyst signerad Carl Eldh.
